Svenskminnen i Estland

Hans Lepp

Kapitel 19. Slottet i Haapsalu

Jacob De la Gardie var en av de svenska adelsmän som verkligen fick möjlighet att ånjuta den kungliga generositeten vad gällde förvärv och förläningar av gods i Östersjöprovinserna. Utöver att Jacob De la Gardie var befälhavare var han även en duktig affärsman som under de krig han deltog i, mot Ryssland och Polen, skapade sig en stor förmögenhet. År 1623 köpte han med kungligt tillstånd hela ön Dagö och i november 1625 förskaffade han sig kungens försäkringsbrev på att få förvärva staden Haapsalu med omkringliggande landskap för vilket han betalde 66.850 daler. Med inköpet av Haapsalu hade Jacob De la Gardie nu fått sin största besittning i Estland, vilken var tre gånger större än Dagö och fyra gånger större än Kolk.

När De la Gardie förvärvade Haapsalu var både staden och landskapet däromkring märkta av de många krig som dragit fram. Så sent som 1576 hade ryssarna härjat och bränt ner den gamla biskopsborgen. Greve Jacob beslöt omedelbart att borgen skulle repareras och moderniseras. Han lät sända efter bildhuggaren Arent Passer från Tallinn som presenterade en alltjämt bevarad ombyggnadsplan. Men på grund av grevens just påbörjade byggnadsföretag i Sverige synes det som om arbetet på slottet i Haapsalu endast bedrevs i liten omfattning och koncentrerades till vissa mindre reparationsarbeten. Först på 1640-talet kom arbetet igång på allvar och då reparerades och iordningställdes några av de viktigaste rummen i slottet som kungssalen, långa salen och matsalen. Även kyrkan reparerades och i trädgården byggdes ett lusthus. 

Slottet i Haapsalu

Många hantverkare och bildhuggare som var i grevens tjänst i Estland fick då byggnadsprojekten i Sverige växte resa dit och arbeta på Jacob De la Gardies två stora byggen Jacobsdal utanför Stockholm och Makalös inne i staden. En av dessa var bildhuggaren Joakim Winter som utfört viktiga arbeten såväl i Haapsalu som på Makalös och Jacobsdal. Grevskapet Haapsalu ärvdes av Jacobs äldste son Magnus Gabriel De la Gardie, som liksom sin far var född i Tallinn. Sedan Magnus Gabriel förlorat sina besittningar på Ösel beslöt han att han skulle fullfölja sin fars planer och slutföra ombyggnaden av slottet i Haapsalu. Men hans planer stannade inte endast vid en reparation av borgen. Han satte sig själv vid ritbordet och gjorde skisser till en helt ny slottsanläggning som inte bar några spår av den gamla medeltidsborgens osymmetriska former. Till sin hjälp hade han bland andra arkitekten Mattias Holl och efter dennes anvisningar utfördes flera ombyggnadsförslag. En bevarad ritning gjord år 1665 visar ett pampigt renässansslott med en fyrkantig borggård och ett separat klocktorn.  Arbetena på slottet i Haapsalu fortskred med ganska stor intensitet under 1660-och 70-talen även om de mest bestod av inrednings- och reparationsarbeten. Sannolikt ville man ha dessa färdiga innan man på allvar påbörjade den stora ombyggnaden.

Men Magnus Gabriel De la Gardies ekonomi tillät aldrig att de storslagna planerna i Haapsalu förverkligades och på 1680-talet lades arbetet ner. Kort därefter sålde han slottet till sin svåger Otto Wilhelm von Königsmarck. Några år senare brann slottet och det står sedan dess i ruiner.

Istället koncentrerade han sig på sina svenska slott och då främst Läckö där han i mångt och mycket fick förverkliga det som han hade planerat att bygga i Haapsalu. Liksom sin far tog han med sig både arkitekter och hantverkade från Estland till Läckö.

Slottskyrkan i Haapsalu fick under 1600-talets senare hälft en praktfull barockinredning vilken idag är helt försvunnen. År 1726 slet stormen av kyrkans tak och sen stod helgedomen obrukbar fram till 1899 då man lade på ett nytt tak och började använda kyrkan igen. 1944 stängde sovjetmakten kyrkan och hela inredningen fördes bort och brändes. Under 1960-talet ville de nya makthavarna omvandla Haapsalu medeltida slottskyrka till en simhall. I slutet av 1980-talet reparerades kyrkan och den används nu åter för gudstjänster. Den 24 april 1992 besökte Sveriges konung och drottning slottskyrkan i Haapsalu under sitt statsbesök i Estland.